BLOGG

Här kan ni följa alla mina äventyr

april 23, 2018

AIK körde över Blåvitt

IFK Göteborg ställde inte till med några större besvär på Friends Arena utan AIK kunde vinna det klassiska mötet komfortabelt med 2-0. Mindre roligt var de ytterligare skador vi drabbades av.

Mötena mellan AIK och IFK Göteborg är klassiska och har så varit så länge jag kan minnas. Svårt att glömma guldmatchen i Göteborg 2009, matchen vi vann med 6-0 på Råsunda och alla de matcher på 90-talet då målvakten Thomas Ravelli hånades av AIK-klacken.

Söndagens möte blir kanske ingen klassiker med de måtten mätt, men en väl genomförd match. Anfallaren Stefan Silva hann med att hoppa in i matchen som ersättare för skadade Robert Lundström, göra ett kanonmål på volley, och bli utbytt skadad. Och han hade ont, jävligt ont. Matchens andra mål gjordes av giganten Kristoffer Olsson.

AIK gjorde en ruskigt bra match, det var många som var bra helt enkelt. Och starkt att greja de tre poängen trots skadorna, och det faktum att vi saknar Elyounoussi och Nyholm på grund av skador medan Stefanneli var avstängd och Nisse Johansson, ja han fick ju tyvärr kasta in handduken redan innan säsongen drog igång på allvar.

IFK kom med många fans denna söndag, betydligt fler än vad jag hade trott. Det hade väl satsat på den här matchen. Norra Stå var också välfyllt men stämningsmässigt tycker jag inte att det lyfta så värst ofta. En dag på jobbet helt enkelt, varken mer eller mindre, även om man kom igång mot slutet då segern kändes säker.

Innan matchen var jag förbi AIK-shopen. En sån där söndag då det är jobbigt att bara sitta hemma och vänta på match, så jag drog in lite tidigare. Och det gjorde jag rätt i, på plats fanns legendaren Vadim Jevtusjenko och AIK:s Daniel Norlander. Fick en pratstund med ”Vadde” och passade på att ta några bilder.

Alla vet förstås inte det men ”Vadde” från Ukraina var KUNG i AIK på tidigt 90-tal. Både jag och Norlander tog supportertåget ner till Malmö Stadion vid SM-guldet 1992 och jag minns i alla fall att jag var en av ett större gäng supportrar som protesterade mot Migrationsverket som ville utvisa mittfältsgiganten. Lite var det väl så att man ville kravalla lite också. Så var det på 90-talet.

För övrigt har jag förbannat mig själv en längre tid för att jag inte fått till mina sportfoton, i alla fall inte på Friends med dess belysning. Men fan, denna gång kändes det bra. Om man ska gå in på tekniska saker skippade jag min Sigma 120-300mm och körde på Nikons 200mm fast (med en x2-converter) samt Nikons 70-200. Blev helt klart bättre än vanligt.

Ska jag nämna något mer om söndagen så är det kul att se, och fota, kidsen på den Södra läktaren (där foto nummer två är en favorit). De är ett gäng där som kör på bra. Det händer att barn ropar på en för att de vill bli fotade, och då gör man förstås det. Nästan alltid i alla fall.

Efter matchen skickade jag över lite bilder till truppspelaren Albin Linnér som varit i Vasalund under våren men som nu berättade att han skulle köra med AIK den närmsta tiden. Annars tycker jag att det är bra att spelare får chansen att spela A-fotboll i ”Vasa”. De har ju dessutom öppnat starkt under Novakovic och kompani. Skoj.

Och men det sagt, lite svartvita bilder…

…och på det lite övriga supporterbilder:

Det ligger tre klipp från söndagen uppe i min Youtube-kanal.

Grattis på födelsedagen Yasin!

Utöver det vill jag gratulera Ahmed Yasin på födelsedagen som faktiskt ägde rum på söndagen. En fin present med tre poäng.

Vill också passa på att tacka Häcken för att de bröt Hammarbys segersvit via 2-2 nere i Göteborg. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva att jag fruktar ”Bajen” men det har känts jävligt olustigt med den start de fått.

Som fotograf är det annars ett dilemma det här med sociala medier. Man vill ju nå så många som möjligt (läs: via Facebook) men bilderna tappar en del i kvalitet där. Men ni får nog finna er i att jag i första hand försöker att utnyttja hemsidan, det har ju gett lite fotojobb också, vilket är skoj. Jag är alltid intresserad av uppdrag.

Ska faktiskt ha en utställning här hemma i Aspudden i slutet av maj, på biblioteket, men känner att jag behöver mer bilder. Nämnde det på Instagram i samband med att jag la ut en bild och många hörde av sig vilket är skoj, har varken hunnit kolla eller svara men som fotograf söker man någon som sticker ut. Som antingen ser väldigt bra ut (ett plus) eller sticker ut. Det kan vara en afro, en massa fräknar eller någonting annat. Är man intresserad av att ta lite porträttbilder går det bra att höra av sig på mejl, info@joakimhall.se, snarast.

Till sist ett tack till Lasse P som bjöd in mig till ett ”öppet hus” i början av maj månad. Han tackade för de fina orden jag skrev om honom men han har verkligen gjort en fantastisk insats för AIK. Det är nog inte alla som ser honom men jag vet hur mycket han betytt för AIK – och AIK betytt för honom.

Nu drar jag till polska Krakow för besök av Auschwitz i några dagar (behöver foton till utställningen ni vet). Men vi hörs och ses, och glöm inte Sirius hemma på fredag och hockeyns släpp av säsongskort. Här kommer alla mina bilder från söndagens segermatch och läs gärna mitt förra inlägg, min kärleksförklaring till AIK-supporterlaget Råsunda FC. /Joakim Hall

april 21, 2018

Råsunda FC – en kärleksförklaring

Efter förra säsongen var jag redo att lägga ner AIK-supporterlaget Råsunda FC, men spelarna vägrade. Det är jag glad för i dag, det är mycket som jag älskar med RFC som premiärvann med hela 9-0 i på fredagen.

Men vi tar det från början… Någon gång kring 2003 var jag med i Black Armys styrelse, började som sekreterare minns jag och jobbade sen lite med medlemstidningen ”Gnagaren”. Min scenskräck och sociala fobi gjorde att jag till och med tyckte mötena var jobbiga att vara med på, men det kändes stort att vara med i styrelsen. Jag vet inte hur nyttig jag var, men jag var i alla fall med.

Man är ingen Simon Strand direkt men jag får mina idéer. En just en av idéerna som poppade upp i mitt huvud var att starta ett supporterlag. Det blev aldrig verklighet under min tid i Black Army men det var ändå ett frö som såddes och jag släppte aldrig riktigt tanken.

Under 2005 började jag fundera allt mer på det här med ett eget fotbollslag. Jag tog tag i saken och via BA:s och även AIK:s kanaler, vill jag minnas, kallade jag alla intresserade att komma till BA:s dåvarande lokal under Frösundaleden för ett möte. Jag var väl nervös, scenskräcken ni vet, och minns i ärlighetens namn inte något alls från mötet men folk dök upp. Förhållandevis unga spelare.

På väg till matchen i fredags.

Glada miner efter 9-0 i premiären.

Eftersom detta var i november 2005 och saker och ting drog ut på tiden blev det för sent att gå in i det vanliga seriesystemet året därpå så det blev ett lag i Korpen. Namnet var det inga konstigheter med – FC Black Army bildades vintern 2005 och spelade i Korpen, på en grusplan ute i Hjulsta vill jag minnas, säsongen 2006. Vi hade några riktigt vassa spelare på den tiden men i ärlighetens namn rätt många mediokra också.

Våren 2007 bildades en styrelse (mest på pappret, jag skötte nog allt) och stadgar kopierades, krav för att bli antagna i seriesystemet. Men här sprang vi på ett hinder: man tyckte att ”FC Black Army” klingade illa. Herre min skapare, här gjorde man någonting positivt men supporterföreningen hade för dåligt ryckte på den här tiden. Efter lite om och men kom jag så på namnet. FC Black Army blev Råsunda FC. Kanske inte det mest fantasifulla namnet men det var ändå en tydlig AIK-koppling, inte minst med tanke på vårt svarta och gula klubbmärke.

Klubbmärket ja, det designades av mig. Inte så värst avancerat egentligen, var inte speciellt bra på bildbehandling då heller. Först redigerade jag Stoke Citys klubbmärke men det blev bara sådär. Sedan hittade jag formen till vår nuvarande sköld i en annan klubb, minns ej vilken, lade till ett årtal och en liten lagerkrans nedtill, mest för att det var lite trist innan. Gissar att det var under 2006 och sedan dess har klubbmärket hängt med. Det är ganska stilrent, är faktiskt nöjd med det än i dag.

Just under 2006 ägde en av de mest minnesvärda matcherna rum, jag har den sparad på en CD-skiva. Råsunda FC skulle debutera i division 8 efter vårt rätt mediokra år i Korpen och vi skulle möta AIK:s damer i en vänskapsmatch, ett AIK som samma vår var klart för allsvenskan. Jag minns tongångarna som om det var i går, vi skulle försöka ”hålla siffrorna nere”. Men trots att ganska mediokert lag blev fysiken avgörande och RFC vann matchen med klara 6-0.

Calle Svensson – som betytt mycket för vår defensiv.

Gemenskapen är viktig i Råsunda FC.

”Ett två tre RFC”.

Sedan dess har jag då och då försökt få till ett nytt möte men även om intresse har funnits bland spelarna, så sent som för något år sedan, har jag inte fått gehör hos ledningen. Synd, det skulle definitivt vara intressant att se om damfotbollen gått framåt, vilket alla säger att den har. Dessutom tänker jag att det kan bli bra publicitet för oss båda.

En anekdot här är att en duktig damspelare, som jag inte kommer på namnet på just nu, lade av alldeles för tidigt för några år sedan. Jag försökte locka över henne till Råsunda FC (kalla det PR-knep) men efter lite samtal rann det ut i sanden. Väldigt trist, det hade varit häftigt.

Genom åren har jag försökt locka före detta AIK-spelare till föreningen, men det har visat sig vara svårt. Närmast är AIK:s nuvarande assisterande tränare Patric Jildefalk som jag tror var med i en träningsmatch samt att den nuvarande fystränaren Johan Svensson gjorde en träning säsongen 2017. Mer blev det tyvärr inte, men han bor vid Skytteholm och har spelat i BK Forward, tror det var division 2, så kanske ska jag göra med honom igen. Ju tydligare vår AIK-koppling är desto bättre.

Genom alla år har vi haft gott om sponsorer, och det är jag oerhört tacksam för. De första stora vi hade med AIK-koppling var Panaxia och Smith’s Bil som båda sponsrade ”Gnaget” men som båda också har gått i konkurs. Fatta när omtalade Panaxia gick in med 15 000 kronor för ett tryck på ryggen, jag då fick jag hybris. Deluxe. I dag har vi i AIK Hockey-sammanhang välkända Järfälla Kök som huvudsponsor men även Notar och MG Rental är med på skutan 2018. Kul!

Ett av nio målfiranden i fredags.

Säsongen 2007, vår första som Råsunda FC och även vår första i seriesystemet, slutade i dur. Vi spelade våra matcher på Huvudstafältet och i den allra sista omgången säkrades seriesegern och avancemang till division 7! Stor glädje men säsongen efter gjordes seriesystemet om så division 8 försvann. Ändå, seriesegern kan ingen ta ifrån oss.

Till sexan – och tillbaka igen

Sedan 2008 har vi härjat i division 7 bortsett från ett år. Vi gick upp i ”sexan” men fick det inte att stämma alls och åkte ur direkt. Jag minns ett möte från den säsongen, det var på Skytteholm och vi mötte ”juggarna” i Plavi Team med Nebojsa Novakovic i laget. Vi hämtade upp från 1-4 till 4-4 villas jag minnas men är inte säker på att vi klarade krysset, det har jag förträngt. Men jag vet att Nebojsa efteråt sa något i stil med ”Hade jag vetat att ni skulle åka ur hade vi släppt in ett par mål” – tolkat fritt ur mitt minne.

Daniel Schott. Tidigare spelare men nu tränare med en tydlig spelidé.

Pierre Dahlgren höll nollan mot ”italienarna”.

Guds hand? Jimmie Nilsson, målvakt som ännu inte är spelklar. Hunden heter ”Brorsan”.

De senaste säsongerna finns det kanske inte så mycket att säga något om. Vi har inte riktigt lyft trots bra spelare, men framför allt har vi tappat spelare så fort det gått lite motigt. Säsongen i division 7B i år började dock på bästa sätt, seger med hela 9-0 mot nybildade U.S. Polpi Calcio. En helt otrolig insats mot ett lag som efter vad jag hört har några spelare från högre upp i seriesystemet och som siktar på att vinna ”sjuan”. Fast det gör väl kanske alla lag…

Daniel Schott har fått ordning på skutan

I år har jag känt att vi har något stort på gång, mycket tack före nye tränaren Daniel Schott (som jag tror var med redan 2007 men som pga jobb varit utomlands mycket till och från). I år har vi en tydlig spelidé och därmed tydliga roller i laget. Försäsongen bjöd på tre raka segrar, bland annat mot Årsta FF från division 6, och sådana resultat har vi inte direkt varit bortskämda med tidigare.

Ett problem som vi haft de senaste åren, och det är jävligt udda tror jag, är att vi har fler spelare i träning nere på Skytteholm, än vad vi lyckats få ihop till match. Och då har vi ändå den rätt osexiga träningstiden 21:30. Men det är något vi, eller snarare tränaren, måste jobba på att förändra. Det är inte kul att köra matcher med en spelare på bänken, och ibland ingen.

Coach Schott.

Thor Hansson pustar ut på bänken.

De två senaste somrarna har vi varit i Ukraina för att spela i den internationella supporterturneringen EuroFanz vilket har varit sjukt kul. Vi har dock inte riktigt tagit det på allvar men i år blir det seriöst. I samarbete med AIK ska vi spela i AIK:s färger och även öppna upp för fler gnagare att följa med ner. Turneringens syfte är att samla in leksaker och kläder till föräldralösa barn och det är skoj att mäta sig mot supportrar från lag som FC Köpenhamn och Feyenoord. Det ger oss en chans att visa upp AIK:s vackra färger och klubbemblem utanför landets gränser. Och kul för spelarna. ”Det här är stort, det är så nära man kan komma att spela för AIK” som vår ettrige kantlöpare Jesper Hagberg sa senast vi var nere.

Ukraina 2018 blir kul. Men det var nära att det inte blev något. Varje år som vi gör en mellansäsong så brukar jag tappa suget att försöka driva Råsunda FC. Jag orkar inte åka ut och fota laget och intresset har svalnat med antalet förluster. I höstas sa jag att jag kanske lägger ner laget, det var inte kul längre, men flera av spelarna vägrade. Jag övertalades att köra en säsong till och det har jag inte ångrat. Efter den fina inledningen är det roligare än på länge. Känslan är mycket bra och inte bara hos mig, provspelare vittnar om den fina harmonin som råder i truppen.

Jesper Hagberg. Som en del kanske känner igen från Black Armys bussar.

Gjorde som AIK – bytte Adidas mot Nike

Så… Med 9-0 i ryggen ser jag fram emot säsongen 2018. Vi har ett samarbetsavtal med Nike men nya matchstället är lite försenat men jag sticker ut hakan och säger att vi kommer att vara det snyggaste laget i division 7 när det har landat.

Fortfarande har vi någon enstaka plats kvar på stället för den företagare som vill stötta detta positiva supporterprojekt, eller som vill vara med på resan när vi åker till Ukraina – vi kommer att ta fram ett unikt matchställ till den turneringen. Är man gnagare och intresserad av att komma ner och träffa oss och vara med på provträning så går det bra att höra av sig till undertecknad. Samma sak om man vill hänga med till Ukraina i början av juli.

Eftersnack där 9-0 skulle summeras.

Tobias Rosendahl ringer sin flickvän – eller mamma. Ung kille med stort AIK-hjärta.

Bilderna i inlägget är från premiären i fredags. Nästa match är en kärleksfull ”hatmatch” på Bergshamra IP, den 29 april klockan 14:00. Äntligen ett riktigt derby mot IFK Bergshamra.

Har någon bra kontakt med Nisse Johansson så tipsa gärna om oss, jag är för feg för att fråga. Och om någon behöver fotograf så hojta till (info@joakimhall.se). Tack för att ni tog er tid. /Joakim Hall

RÅSUNDA FC – U.S. Polpi Calcio 9-0 (4-0)

Pierre Dahlgren (mv) 0+0
Magnus Lhådö 0+0
Stefhan Hultstrand 0+1
Magnus Ohlsson 0+0
Massy Nazari 0+0
Jesper Hagberg 0+1
Tobias Rosdahl 2+1
Emil Arlinder 0+0
Anton Pettersson 0+0
Aaron Timstråhle 0+0
Martin Olsson 0+0
Calle Svensson 0+0
Emil Lundqvist 0+0
Carl-Johan ”Kotten” Öberg 0+1
Thor Hansson 2+2
Roy Norman 2+1
Victor Valencia 3+1
Daniel Schott (coach)

Inget glamouröst liv här inte…

”Schotten” och Rosdahl.

En av många AIK-tatueringar i laget.

Stretcha som Emil Lundqvist.

Bänken under match. Veteranen, och viktiga försvarspjäsen, Magnus Lhådö till vänster.

Krigaren Jesper Hagberg pustar ut efter alla sina löpningar.

Pierre – fostrad i Mälarhöjdens IK och en gammal besökare på ”min” ungdomsgård.

Valencia och Hagberg i kramkalas.

Thor Hansson – tidigare tränare i AIK:s samarbetsklubb Vasalund.

april 15, 2018

AIK återigen bäst i stan

Så, efter 2-0 hemma mot Djurgården är ordningen återställd. Helt sjukt vilken skön seger, nu kan man ju äntligen få vara lite kaxig på jobbet igen, inte minst eftersom vi vann både på planen och på läktaren.

Du är allt som det ska vara, ledning i både allsvenskan och publikligan. Efter dagens insats, seger med 2-0 mot Djurgården, lever ju hoppet att det ska fortsätta så. Man har förstås en oerhört fin känsla såhär timmarna efter den finfina derbysegern. Målskyttar var Rasmus Lindkvist och Tarik Elyounoussi.

Brukar inte betygsätta spelare och tänker inte göra det nu heller, men många i AIK var bra (vilka spelare vi fått i Tarik, Adu och Robban Lundström). Djurgården var dåliga, eller vårt lag gjorde dem kanske dåliga. Man skapade ingenting av värde och det måste man ge vårt försvar cred för.

AIK var säkerligen taggat efter den svaga insatsen i cupsemin mot Dif, och det var även publiken. För i ärlighetens namn var det rätt sömnigt på läktarplats då. Mycket bättre denna söndagsafton och drygt 30 000 på läktarna. Synd att inte gästerna kan komma med mer folk.

Det finns ett gäng filmklipp på klacken uppe i min Youtube-kanal, kika gärna där. Vi snackar filmande med mobilen, men jag är i alla fall rätt snabb med att få upp klippen…

Svårt det här med att sålla…

Det blev ovanligt många bilder, när jag egentligen länge har tänkt att jag måste dra ner på antalet. Jag menar, folk lär inte orka kolla igenom allt ändå. Nu blev dock bilderna ovanligt bra, tycker jag, vilket gjorde det svårt att sålla.

Krigar på för att försöka få ledigt på onsdag då AIK åker till Örebro. Inget är klart med jag hoppas att vi ses där. Invasion en onsdag är inte kattskit. På annat håll föll damerna med 0-2 hemma mot Umeå IK, inget jag hade trott sett till försäsongen, men jag hoppas man reser sig i en serie där alla ser ut att kunna slå alla.

Och på ytterligare ett annat håll åkte IFK Göteborg på ännu en förlust, 1-2 mot Östersund. Varför jag nämner ”Blåvitt”? Jag gillar inte den klubben.

Har annars haft lite osis på sistone, tappade nya objektivet till nya kameran och det verkar ha fått sig en kyss. Det är något som inte stämmer. Sjukt, någon vecka efter att man tjackat det för tio papp, men så går det när man inte är försiktig med grejerna. Ett större problem är att jag tänkt att ta lite bilder med det, ska ha en utställning hemma i Aspudden i slutet av maj månad.

Tack för allt Lasse P. Och till sist: bilderna. Håll till godo. Ses. Joakim.

april 13, 2018

Inför Elitettan: ”Vi är starka i år”

Målet är glasklart, att gå upp i damallsvenskan. Efter en stark försäsong drar serien igång på Skytteholm på söndag. – Vi har gjort jobbet, vi är starka i år, berättar mittfältaren Fanny Lång i en intervju.

Det har sett ruskigt bra ut för damerna på försäsongen. På åtta matcher har det blivit fem segrar och tre kryss. Då har man ändå mött allsvenska lag som Eskilstuna United, Djurgården och Hammarby.

Just sina Stockholms-rivaler, om än en serie högre upp, har man mött i de två sista försäsongsmatcherna. 1-1 mot Dif efter en sen kvittering för de babyblå följdes upp med 1-0 mot Hammarby, dessutom efter en fin insats. Bra resultat således – men vad beror det på? Fanny Lång tror sig veta svaret.

– Jag tror att det beror på att vi gjort jobbet och vågat skulle jag vilja säga. Vi har mött mycket bra lag och ändå vågat spela vårat spel, säger Fanny.

– Vi har gjort en fin försäsong trots mycket störningar som sjukdomar, skador och spelare på landslagsuppdrag. Man kan aldrig dra i för stora växlar av försäsongsresultaten, men vi är starka i år.

Man var också på läger i Spanien, ett väldigt lyckat sådant där man verkligen kunde slipa på detaljer inför säsongen. Enligt Fanny betyder sånt mycket för sammanhållningen, att man blir tajtare när som lag när man hänger ihop hela tiden.

Mittfältaren, som värvades från IK Uppsala, hymlar inte med målet den stundande säsongen i damernas Elitettan. Det är bara en sak som gäller.

– Vi har ett uttalat mål om att ta oss till Damallsvenskan.

Hon vill inte lyfta fram någon enskild spelare från försäsongen utan vill ”höja hela laget”. Man har haft stor ruljans på platserna och alla som spelat har gjort det bra.

Intresset för damerna har gått lite upp och ner. Det finns de som är genuint intresserade och som köper säsongskort och som går på alla matcher, men damerna ligger ordentligt i skuggan av herrarna. Det hoppas Fanny att man kan ändra på, att publiken hittar även till deras matcher på Skytteholm.

– Först och främst tycker jag att man ska komma och se oss för att vi är ett bra lag som vill spela en rolig och underhållande fotboll. Vi har ju ett uttalat mål att ta oss till Allsvenskan i år och det tror jag kommer vara otroligt roligt och följa.

Har du någon idé om vad ni kan göra för att locka mer publik?

– Att synas är ett bra sätt att locka publik, men det tycker jag att vi redan gör så bra i dag. Så för våran del som lag är nog att gå ut och visa att vi är ett lag att räkna med i år, så hoppas och tror jag att det kommer att sprida intresse!

Förtjänar damfotbollen generellt mer uppmärksamhet generellt?

– Det tycker jag verkligen. Det läggs ner otroligt mycket jobb kring damfotbollen, speciellt när det är sån stor skillnad ekonomiskt mellan herr- och damfotboll. Men det blir också bättre och bättre för varje år.

Undertecknad har inte järnkoll på damfotbollen. Visst har jag fotat några matcher de senaste säsongerna men det är ungefär det. Våren 1997 mötte AIK-supporterlaget Råsunda FC, som då hade spelat i Korpen säsongen innan, AIK:s damer som var klara för allsvenskan. Vi hade i ärlighetens namn inte speciellt bra spelare eller teknik, skillnaden var i fysiken. Vi tänkte försöka hålla nere siffrorna men Råsunda FC vann med 6-0, något som ledde till ett reportage i magasinet Offside.

Sedan dess har jag försökt få till en vänskapsmatch igen och intresse har funnits – dock inte riktigt hos de personer jag pratat med i ledningen. Jag vet inte hur damerna står sig i dag men Fanny menar att man gått framåt.

– Damfotbollen har förändrats mycket. Först och främst har själva fotbollen förändrats. Det är ställs högre krav på spelare, både fysiskt och tekniskt, och även den ekonomiska delen har blivit bättre med åren. Fler och fler damspelare kan försörja sig på sin fotboll, och även intresset kring damfotbollen som publikmässigt men också i näringslivet, även det har blivit bättre.

Men nu är det Elitettan som gäller. 21-åringen från Dalarna har klart för sig vilka hon tror kommer att finnas med där uppe – tillsammans med ”Gnaget”.

– Det kommer bli en riktigt rolig säsong i år då jag tror att serien kommer att bli otroligt jämn. Alla kommer att kunna ta poäng mot alla och det kommer förmodligen att komma en hel del överraskningar under säsongen. Jag tror, om man bortser från oss, att vi kommer att hitta Kvarnsveden, KIF Örebro och Assi i toppen.

Ni har Umeå IK i premiären på söndag, vad tror du om den matchen?

– Det kommer att bli en tuff match. Det kommer att vara mycket premiärnerver och Umeå är ett lag som jag personligen tycker är ett bättre lag än vad tabellen visat dom senaste åren. Varje lag som kommer till ”Skyttan” kommer att vilja ta med sig poäng hem, speciellt när vi satt den målsättningen som vi gjort, så det kommer att krävas att vi alla tar jobbet till 100 procent för att kunna vinna den matchen.

AIK gjorde klart med Fanny Lång i december 2017. Det har inte varit helt problemfritt och den närmaste tiden ser inte helt ljus ut den heller.

– Nä, försäsongen har ju inte alls varit optimal för mig personligen. Jag drog på mig en skada i november förra året som jag spelade med ända in i januari, då vi upptäckte en inflammation i ett senfäste. Jag tog då en kortisonspruta som jag blev bra av, så jag tränade på i några veckor, sen kom problemet tillbaka. Jag hann spela en halvlek i vinsten mot Hammarby senast, men kommer att vara borta en sväng igen efter premiären mot Umeå i helgen då jag ska ta en ny spruta i foten.

Du är ny i klubben, har det varit någon skillnad att vara i AIK jämfört med dina tidigare klubbar?

– Det har varit ganska stor skillnad och det märks det att AIK är en av Sveriges största klubbar. Det är väldigt proffsigt i och runt laget då man kan locka till sig mycket bra spelare och att man har ekonomiska förutsättningar till det. Vi har också en otroligt kompetent ledarstab som ger oss bästa möjliga förutsättningar till att prestera, avslutar Fanny Lång.

Fannys moderklubb är Kvarnsvedens IK. Hon har även representerat Gustafs GoIF och alltså IK Sirius som sedan blev IK Uppsala. Men hon är inte enbart värvad för sina egenskaper som fotbollsspelare. I den kompetenta ledarstaben hittar vi huvudtränaren Christer Lundin som sedan något år tillbaka även är sportchef hos damerna. Jag frågade honom varför man valde att plocka in Fanny Lång.

– I Fanny såg vi en energifull spelare med ett bra driv med boll och en utmärkt tillslagsfot i skott och det längre spelet. Efter första kontakten så visade det sig att hon som person är även där ett energiknippe och tillför mycket glädje i truppen, beskriver Christer sin unga mittfältare.

Till sin hjälp har han inför denna säsong fått in Pierre Gallo som representerat både AIK och Djurgården som spelare och som är jämngammal med mig och också från Norsborg. Vi hängde aldrig men hade gemensamma vänner när vi växte upp. Men Christer är alltså fortsatt huvudansvarig.

– Jag har exakt samma roll i år som förra året, det vill säga som sportchef och chefstränare. Gallo har i år kommit in och ersatt Robert Svanström. Rollfördelningen mellan Gallo och mig är att han ansvarar för genomförandet av träningar medan jag har ett övergripande ansvar och tar ut lag och coachar under matcher.

– Det fungerar bra där Gallo med sin egna spelarerfarenhet kan bidra mycket i praktiken, tillägger Christer.

Jag känner annars igen Fanny i Christer Lundins beskrivning. Fanny kontaktade mig via Facebook i mars och berömde mig för mina bilder och tackade för att jag var nere på en match. Sedan rullade det på och jag undrade jag ett tag om hon skulle sluta skriva, haha. Fast det kan också berott på att jag kände mig upptagen med att trixa med bilder samtidigt… När vi träffades för att ta några bilder efter deras match mot Hammarby förra helgen märkte jag hur lättsam, glad och trevlig hon var. Social helt enkelt, någon som man snabbt känner sig bekväm med. Verkar helt klart vara en person som är bra för gruppen, något nog så viktigt säsongen 2018.

Läs mer om damerna på hemsidan.

Premiären sker alltså nu på söndag klockan 12:00, tre timmar innan AIK tar emot Djurgården på Friends Arena. Varför inte värma upp inför derbyt genom att stötta damerna. Notera att man kan köpa årskort på Skytteholm för bara 200 kr – samt att uppvisning av biljetter till herrarnas derby gäller som gratis inträde.

…och missa för all del inte eftermiddagens derby. Men det behöver jag knappast påminna er om.

Tack för att ni tog er tid. Avslutar med lite foton jag tog på Fanny förra helgen. /Joakim Hall

april 8, 2018

Bildspecial: AIK vinnare i derbyt

AIK:s damer gjorde ett starkt genrep på lördagen. För trots ett gäng spelare borta lyckades man besegra allsvenska Hammarby med 1-0 på Skytteholm.

AIK går från klarhet till klarhet på damsidan. Man gör en finfin försäsong och förra matchen jag såg tappade man sent till 1-1 mot allsvenska Djurgården. På söndagen följde man upp det med 1-0 mot lika allsvenska Hammarby.

Mittfältaren Rebecca Rulander, ny för säsongen och född 1998, gjorde matchens enda mål bakom Emma Holmgren i Bajen-målet. Seger alltså men helt nöjda var man inte.

– Matchen i sig hade kunnat vara bättre. Vi kom inte riktigt upp i det tempot och nivån som vi vet att vi kan, men det är viktigt att vinna såna här matcher också när spelet inte riktigt klickar, berättade nya Fanny Lång efter matchen.

– Men det är också en styrka och en viktig inställning vi tar med oss in i seriespelet. Vi har haft en bra försäsong trots mycket skador, så det ska bli riktigt roligt att allvaret börjar på söndag!

Ja skador stör helt klart. På lördagen saknades bland andra tidigare lagkaptenen Madeleine Rohr, Samantha Ammanuel, Rubi Reid Jansson, Caroline Röstlund och Elin Wahlström.

En annan som varit skadad en längre tid men som äntligen är tillbaka, och dessutom tillbaka i rätt tröja igen, är backen Lisa Moazzeni. Hon stod för en stark insats. Något Fanny håller med om.

– Jag tycker att Lisa Moazzeni, som också blev matchens lirare, gör en riktigt bra match. Verkligen kul att se henne bara bli bättre och bättre efter en längre skadefrånvaro.

Det var därmed ett ungt AIK som ställdes på benen. Och mot slutet fick flera av dem chansen.

– Dom yngre tjejerna har gjort det riktigt bra varje gång dom varit med oss. Det är verkligen talanger som har framtiden för sig. Dom bara går in och kör helt utan respekt fast dom möter allsvenska spelare. Jag är mer än imponerad.

Bajen hade en boll i virket i slutet av matchen då man pressade på och fick några hörnor som annars kändes rätt ofarliga. Rutinerade Hanna Persson vägrade kapitulera.

– Hanna var också riktigt bra, berömde Fanny Lång.

Målskytten Rulander blev kapten mot slutet av matchen när Matilda Rosqvist klev av. Det är väl ungefär det jag har att rapportera från Skytteholm.

Damerna går mot en mycket spännande säsong i Elitettan. Om man inte brukar kolla in dem så är de absolut värda ett besök nere på klassiska Skytteholm. Ett säsongskort kostar dessutom bara löjliga 200 kronor och kan köpas i AIK-shopen.

Premiären sker om exakt en vecka, söndagen den 15 april då Umeå IK kommer till Skytteholm. Varför inte kolla in damerna som uppvärmning inför matchen AIK-Djurgården som äger rum på Friends samma dag?

En längre intervju med Fanny Lång kommer i veckan. Som kuriosa hade jag med mig ett par rökgranater för att få lite häftiga bilder till den intervjun, men det blåste lite för bra och röken drogs mest runt hörnet och bort mot omklädningsrummen under huvudläktaren.

Efter någon minut kom AIK:s Tobias Purkin rusandes, han var inte helt nöjd med att jag inte förvarnat för röken drogs in i ventilationssystemet varpå en del trodde att det börjat brinna, haha. Vilket det förvisso gjorde, ganska bra också…

Joakim Hall

april 2, 2018

Äntligen en premiärseger igen!

Svaga premiärer är något man fått vänja sig vid som AIK:are. Därför var det förstås extra skoj att man lyckades besegra Dalkurd i säsongens första allsvenska match.

Det är någonting magiskt med spelarbussmottagningen. Någon halvtimme innan känns det rätt tomt på plats, förutom uppe i trappen där bland andra Sol Invictus hade ställt sig. Så pang, när bussen anländer känns det som att det är flera tusen som välkomnar truppen med rök, bengaler och skönsång. Och ja, det var nog några tusen.

Har följt AIK sedan 1991 och vet inte hur det var de första åren, men AIK:s premiärer bruka vara rätt usla. Poängtapp på poängtapp, därför var det förstås jävligt skoj att nykomlingen Dalkurd kunde besegras med 2-0 i premiären efter mål av nye Robert Lundström och inhopparen Anton Saletros.

Sett till det sömniga derbyt i cupen, då vi föll mot Djurgården, var det bra dra på Norra Stå i dag. Sånt är förstås kul. Det var mycket gnäll på att taket var öppet innan match, men ärligt talat var det inte speciellt kallt.

Fin avtackning av Nisse och fint av supportrarna att visa sin uppskattning. Han kommer vara saknad på planen. På planen ja, för jag tror kapten Nisse kommer att vara på matcherna. Skoj också att vi hade mer publik än poppisgänget Bajen, men alla Dalkurd-supportrar hjälpte till en del. Cred till dem, de var många. Minus för ”bangern” som landade på AIK:s långsida, sånt där är farligt för hörseln. Jag kan bara gissa att den kom från bortasektionen.

Det var ungefär det jag tänker skriva i dag. Klockan är en bra bit över midnatt och jag ska upp sex på morgonen. Nu tar vi Malmö FF av bara farten. Okej, klagar inte om det blir kryss så länge laget revanscherar sig när man tar emot ärkerivalen Djurgården i omgång tre. Se där och då.

Avrundar med en bildspecial. Hade förbannat svårt att få till färgerna i dag, och en hel del problem även med skärpan. Men precis som alla andra kan även en fotograf ha en dålig dag (det som stör mig är att man är så jävla oteknisk och okunnig att de med hälften så bra grejer får betydligt bättre foton).

mars 31, 2018

”På Friends ska vi vara oslagbara”

På lördagen höll AIK en presskonferens i nya AIK-shopen och jag tog chansen att byta några ord med Kristoffer Olsson som ser fram emot premiären. – Hemma på Friends ska vi vara oslagbara, säger ”Koffe”.

Hade sett fram emot lördagen. Var inbjuden till en presskonferens i nya AIK-shopen inför måndagens premiär och där fanns Wesström och Norling tillsammans med spelarna Kristoffer Olsson, Alexander Milosevic och ”Nisse” Johansson. Just Olsson kom istället för Tarik Elyounoussi som var uppskriven från början.

Var på plats med lillkrabban för att fota lite men eftersom jag hade ganska gott om tid passade jag på att ställa lite frågor till Olsson. Vi kom förstås direkt in på måndagens premiär mot Dalkurd, något som mittfältaren förstås ser fram emot.

– Det känns skönt att komma igång, lite på allvar. Allsvenskan är ju ändå någonting annat än cupen och man har väntat länge… Det har varit en lång försäsong även om cupmatcherna har varit tävlingsmatcher. Det ska bli kul, berättar ”Koffe”.

– Det är skönt att det drar igång helt enkelt, att man taggar till ännu mer nu när allsvenskan drar igång och att man höjer sig jämfört med försäsongen. Friends ska ju vara våran borg, det ska bli skönt att revanschera sig sett till de senaste matcherna.

Efter matchen mot Djurgården kändes det som att ni har mycket att jobba med. Har ni pratat mycket om det?

– Alltså även om man gör en bra match nöter man ju på det som inte riktigt sitter, men visst har vi tittat på lite lösningar och så. Jag tycker att det har sett bra ut på träningarna i veckan. Det ser absolut bra ut inför premiären.

Du är ändå en av dem som sett starka ut, vad tycker du själv om formen?

– Det har känts ganska bra. Man vill ju alltid ”vässa till” det ännu mer men det viktigaste är att vi gör det bra som lag, jag tar hellre att jag gör en lite sämre insats så länge vi vinner.

När man läser exempelvis Gnagarforum och det spekuleras om spelare ut eller in nämns ”Koffe” ganska ofta som en kommande försäljning, kanske till sommaren. Men vår ”guldklimp” har inget sådant i tankarna just nu.

– Nej, verkligen inte. All fokus nu är på premiären och på säsongen med AIK där vi ska göra allt för att vinna. Går det bra för laget och för en själv så kommer ju sånt men det är verkligen inget som jag lägger fokus på nu. Det är bara att gasa på och vinna matcher.

Historiskt sett har AIK ganska länge stått för svaga premiärer, tror du att det är något som sitter i huvudet?

– Nä, det tror jag inte. Skillnaden är väl att i en premiär kommer det väl en massa spelare med, vad ska man säga, ingen form i sig men det är bara att köra. Nu ser jag fram emot premiären och bussmottagningen, det ska bara vara positivt och ge oss ännu energi. Det vill vi visa på planen.

Vad säger du om måndagens motståndare, Dalkurd?

– En nykomling med många bra spelare och som vill spela fotboll. De tippas ju lite som en bra nykomling och det blir en tuff match men här på Friends ska vi vara oslagbara. Det gäller att vi gasar på från första minut, då kommer vi att vinna matchen.

– Alla måste gasa, fansen tillsammans med oss spelare. Då kommer vi att ta tre poäng, avslutar mittfältaren.

En som inte var med på presskonferensen, men som någon timme tidigare tränat med A-laget, var Robin Sundgren. Son till legendaren Gary Sundgren och därmed mycket riktigt lillebror till Daniel Sundgren.

Robin, som jag fotade vi ett par tillfällen då han spelade med AIK U16 förra säsongen, är en höger mittback eller höger wing back i 3-5-2 och var förstås eld och lågor över att få chansen att träna med A-laget, och sin bror, för första gången.

– Det kändes roligt att få träna med A-laget, en utmaning och ett tillfälle att utvecklas. Min bror var glad när han hämtade mig, vi har aldrig tidigare tränat tillsammans, berättar Robin för bloggen.

– Det var kul att träna tillsammans, vi spelade i olika lag på träningen men bara att vara på samma plan som honom var kul och inspirerande. Och det var kul att träna på Friends, det var längesen man körde på naturgräs och det var skönt att känna på det.

Hur gick det för dig i dag?

– Det gick helt okej för mig. Jag kom hem runt klockan 03 i natt då vi spelade ligacupen med laget nere i Göteborg, fick ett SMS runt 03-tiden om att jag ska träna med A-laget, hade två matcher i benen samtidigt som jag hann sova väldigt lite, så utifrån förutsättningarna så gick det bra. Jag försökte att göra det enkelt, det är svårt att spela mot så stora och fysiska spelare men det tar jag lärdom av.

Det blev inget individuellt snack med Rikard Norling. Man hälsade och presenterade sig, inte mycket mer än så, sedan var snacket från tränarens sida riktat till hela gruppen. Sedan blev det alltså träning med stora namn och jag blev förstås nyfiken på om det var lite nervöst att träna med dem. Om man inte blir lite ”star struck” med spelare som Goitom, Stefanelli, Olsson och Tarik på samma gräsmatta.

– Jag skulle inte säga att jag blev star struck, det var bara väldigt inspirerande att spela med så bra spelare, man har väldigt mycket att lära från dom och det är väldigt kul att vara med. Som fotbollsspelare vill man alltid utvecklas och jag känner att jag kan ta med mig mycket från dagens träning.

På dagens träning spelade Robin vänster mittback, det var lite ovanligt men han gjorde så gott han kunde. Och han ser fram emot årets säsong, oavsett vilket av ungdomslagen han kommer att spela med.

– 2018 kommer bli ett roligt år, jag har förhoppningar om att spela många matcher med mitt lag och utvecklas, sen vart matcherna spelas och mot vilket lag och vilken ålder får mina tränare bestämma. Jag har som mål att vara bäst varje träning och sen är det upp till tränarna att avgöra resten, avslutar Robin.

Vill här med tacka både Kristoffer och Robin för att de tog sig tid att svara på mina frågor. Över 25 000 sålda biljetter till måndagens premiär. Har du inte köpt din biljett än så gör det snarast – eller grina senare.

Sommaren närmar sig annars och jag har en del bröllop att fota, har till och med köpt en ny grym kamera till ändamålet. Om någon där ute är i behov av en fotograf så hör av er till info@joakimhall.se snarast.

mars 4, 2018

Tredje raka segern för AIK

AIK gjorde det man skulle på söndagen och besegrade Halmstad med 3-1 på Tele2 Arena. Därmed är vi klara för kvartsfinal i Svenska cupen där vi möter Örebro SK på Friends om en dryg vecka.

AIK började starkt hemma mot Halmstads BK på söndagen. Fem minuter in i matchen fick AIK en straff sedan kapten Henok Goitom dragits ner i straffområdet. Efter hyfsat vilda protester från bönderna kunde Tarik Elyounoussi, som kommer att bli mycket nyttig i år, sätta matchens första mål.

HBK var piskade att vinna och klev upp i banan i andra och fick också en straff framför ett 20-tal supportrar på gästernas kortsida. 1-1 var ett faktum och här började man undra om det skulle gå åt pipsvängen nu men AIK ville annat.

Elyounoussi spelade fram ”Koffe” Olsson till 2-1 innan inhopparen Nicolas Stefanelli kunde serva Rasmus Lindkvist till 3-1 bakom Malkolm Nilsson. Och det var ungefär det jag hade att säga om matchen där ett gäng av spelarna inte riktigt kom upp i normal standard.

…men skoj ändå att så många dyker upp för att stötta laget. Nästan 8000 pers tyckte jag att man ropade ut, det var väl något mer än Dif hade på sin match. Sedan är det också skoj att Bajen är utslagna.

Fick en pratstund med Alexander Milosevic som lät hälsa att kroppen kändes riktigt bra. Han lät nästan överraskad hur bra det kändes. Kallade honom för ”Rissnes stolthet” när jag ville få hans uppmärksamhet.

– Äh, det är det ju Stefan (Silva) som är, kontrade mittbacken.

Nu ställs AIK Mot Örebro SK på Friends Arena (!) den 13:e mars klockan 18:30, den något udda tiden beror på Champions League. Vinnaren då får möta vinnaren mellan våra antagonister Djurgården och Andreas Alms BK Häcken – på hemmaplan. Så viktig match om en dryg vecka! Biljetter kommer att släppas här.

Nu drar jag till Dubai. Har ju en resa kvar eftersom jag först bokade fel månad när jag åkte ner för att fotografera AIK i februari, haha. Samtidigt funderar jag som bäst på hur jag ska få råd med en andra kamera. Har någon bra sådana kontakter så hojta till, eller skicka ett mejl till info@joakimhall.se snarast. Gäller även den som är sugen på att lira fotboll med supporterlaget Råsunda FC i ”sjuan”. Vi är kort om folk – och sponsorer.