AIK Basket stod för en storartad insats på torsdagen då man man besegrade favorittippade ärkerivalen Djurgården med 109-99. Den spännande matchen avgjordes inte förrän i slutet.

Har varit lite dålig på att gå på basket denna säsong, även om jag fotade damernas senast. Det är hur som helst lite trist, det är en rolig sport att titta på och även rolig att fotografera. Men som så många andra gånger jag skyller ifrån mig så har det främst berott på tidsbrist och att det har varit så mycket kring fotbollen men även hockeyn. Ändock, efter finfina 109-99 mot Djurgården är suget tillbaka på allvar.

I ärlighetens namn var jag inte speciellt hoppfull inför matchen. Flera duktiga spelare saknades, bland dem storstjärnan Serkan Inan, och medan Djurgården gått all in och verkligen satsat på att nå Basketligan, med de pengar som krävs och den risken det faktiskt innebär, har AIK som jag tolkat det valt att skynda långsamt. Att Dif dessutom vann säsongens första derby, 101-81, hemma i Brännkyrkahallen gjorde mig inte mer hoppfull…

Men jag är glad över att jag är sämst på att förutse matchresultat. 1350 åskådare i Solnahallen fick se en jämn match. AIK började piggt men Dif kom ifatt och gick om och ledde också som mest med 10 pinnar, men lagen följdes åt hyfsat tätt. Jag har sällan skådat en sån vilja som AIK visade upp, inte minst i slutet. Man VILLE verkligen vinna. Man VILLE slå Djurgården och man VILLE visa upp sin bästa sida för AIK-klacken mittemot spelarbänkarna och sekretariatet. Man kallade matchen för ”Slaget om Stockholm” – och det var ett slag man inte tänkte förlora.

Allt avgjordes i slutet, då AIK vann den sista fjärdedelen av matchen med 30-21. Man gjorde då nio poäng fler än sina värsta antagonister inne i ett då kokande och jublande Solnahallen, och det räckte till seger.

AIK Basket har nu vunnit fyra av sex derbyn mot de i andra sammanhang ofta blårandiga pyjamaspojkarna. Nu kommer kanske AIK inte att gå upp till Basketligan till kommande säsong, man vill nog inte riskera hela sin existens genom att göra det, men med tanke på hur mycket hjärta man visar tycker jag gott att man kan gå och se herrarna, och även damerna, i Solnahallen framöver.

I AIK gick man runt på sju spelare (tre av dem på bänken fick ingen speltid). Erkan Inan stod för 30 poäng, Henos Kidane mäktade med nio returer varav två offensiva och flest assist hade nummer elva, Mattias Herlitz, med sju stycken. Mest speltid hade Olivier Ilunga, 37:44 minuter.

Jag vill också tackar AIK Basket för det trevliga arrangemanget där jag fick nöjet att även vara på VIP:en, bland annat tillsammans med Kenny Pavey och den gamle storspelaren Dick Lidman (snygg mustasch på den ikonen). Dessutom gillar jag att man kommer så pass nära de trevliga spelarna. De verkligen tackar för att man kommer dit och fotograferar, att få uppskattning är väldigt viktigt för mig personligen då allt jag gör med AIK gör jag utan ersättning. För att jag älskar den här klubben. Men jag kan inte klaga, jag får min beskärda del av ryggdunkningar.

Nu blir det julhandel och sedan jobb. I kväll ska jag fota AIK Hockey på Hovet. Efter den finfina vinsten borta mot Almtuna senast tar man nu emot bönderna i Tingsryd. Nedsläpp 19:00. Gör som Nicolas Stefanelli och stöd AIK Hockey.

Och till sist bilderna… Låna gärna, gäller förstås privatpersoner, men uppge fotograf (@joakimhall på Instagram). Tack för att ni tog er tid.

.